Snart är det val

1. Satsa på mammorna (speciellt för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck)

För att bryta hedersrelaterat våld och förtryck krävs mer fokus och fler insatser för att stötta mammorna. Mammorna kan ofta vara såväl offer som upprätthållare av normer.
Stöd till mammorna ökar sannolikheten för dem att själva bryta våldsspiralen, och förhindra att de upprepar den gentemot sina barn. Mammor glöms oftast bort i det förebyggande arbetet, och det finns få resurser att söka för att stötta dem.
Arbetsmarknadsinsatser riktade mot mammorna är också positiva: unga som lever med hedersnormer har i mycket högre utsträckning en mamma som inte arbetar. Att satsa på mammorna ger alltså stora positiva effekter även för deras barn.

2. Värdesätt och satsa på långsiktigt stöd, inklusive stöd i att bygga ett nytt socialt nätverk

Det saknas insatser när personer lämnar skyddat boende. Det drabbar särskilt personer med utländska bakgrund som är utsatta för våld/hedersrelaterat våld och förtryck.
Många som har utsatts för våld i nära relation, eller hedersrelaterat våld och förtryck, behöver mer än bara akut skydd. Tyvärr fungerar det långsiktiga stödet sämre. Våld- och hedersutsatta kvinnor beskriver själva hur deras långsiktiga behov inte tillgodoses på samma sätt som de akuta behoven. Långsiktigt stöd, såsom öppenvård, emotionellt och praktiskt stöd, kontaktmannaskap, stöd och samtalsgrupper, terapi, social samvaro och olika typer av aktiviteter är avgörande för ett liv fritt från våld.
En del personer behöver praktiskt hjälp långt efter att de lämnat en våldsam situation. Personer som varit utsatta för hedersrelaterat våld har ett ännu större behov av långsiktigt stöd, speciellt gällande att bygga nya sociala nätverk då de ofta behöver sina gamla nätverk bakom sig.

3. Underlätta för personer utsatta för våld som har anhöriginvandrat

Vi möter ofta våldsutsatta personer som är i Sverige genom anhöriginvandring och som hamnar i kläm. De tvingas ofta välja mellan att stanna kvar i en våldsam relation och att behöva lämna Sverige, eventuellt till en situation i hemlandet som är lika farlig.
Det finns en säkerhetsventil i den tidigare migrationslagstiftningen som skulle ge utrymme för dessa kvinnor att få stanna om de upplevt våld. Men den var för snäv och strikt, och vi såg många fall där den inte fungerade.
Vi hoppas att den utredning som görs gällande våldsutsatthet i relation till den nya migrationslagstiftningen ger våldsutsatta kvinnor möjligheten att lämna en våldsam relation utan att de straffas för det, att lagen breddas och att den också inkluderar andra sorters våld utöver grovt fysiskt våld.

4. Utöka socialtjänstens resurser gällande personer utsatta för våld

Vi, liksom många socialarbetare, märker att det är brist på ekonomiska resurser och för mycket stuprör kopplat till personer utsatta för våld på många av landets socialtjänster. Det går ut över personalen, deras bedömningar och slutligen de insatser, stöd och hjälp som beviljas personer utsatta för våld.
Socialtjänsten behöver ekonomiska resurser för att ge det stöd som behövs och att säkerställa att det finns tillräckligt hög kunskap och kompetens bland personalen.

5. Bevilja fler som behöver skyddat boende och bryt trenden med allt kortare placeringar

Idag ser vi att personer som är utsatta för våld har betydligt svårare att få flytta till ett skyddat boende jämfört med för fem-tio år sen.

• Idag krävs det ofta att personen har utsatts för grovt (grövre än vad som krävts i tidigare bedömningar) fysiskt våld. Andra sorters våld prioriteras ofta inte, även om det kan få stora konsekvenser.
• Våldet ska ha inträffat nära i tid. Dröjer det innan man söker stöd så bedöms det ofta som mindre allvarligt.
• Det läggs ett större ansvar på den utsatta att "lösa" sin situation genom att till exempel ordna med temporär bostad hos en närstående istället för att få beviljat skyddat boende.

Vi ser också att det finns stora skillnader nationellt, där olika socialtjänster gör olika bedömningar om vilka insatser som behövs och vilket stödbehov personer har. Det är rättsosäkert, och försvårar också för personer inom olika särskilt utsatta grupper att få det stöd de har rätt till då goda språkkunskaper, kunskap om sina rättigheter samt förmågan att argumentera för sin sak blir ännu viktigare.

6. Öka kunskapen inom socialtjänsten gällande våldsutsatta från utsatta grupper och olika typer av våld

Vi ser att det saknas kompetens inom socialtjänsten gällande hedersrelaterat våld och förtryck och särskilt utsatta gruppers behov. Det ökar risken för utsatta att uppleva diskriminering och dåligt bemötande, något personer vi möter vittnar om.
Personer tillskrivs egenskaper och begränsningar utifrån en snäv ram gällande vem en hedersutsatt person är, och vem förövaren år. Personer med utländsk bakgrund som är utsatta för våld bedöms vara hedersutsatta (när det egentligen rör sig om partnervåld) vilket påverkar de insatser och bemötande de får, eller så får en person som är utsatt för hedersförtryck inte rätt stöd på grund av bristande förståelse för deras behov.
Vi ser att det krävs ökad kunskap inom socialtjänsten gällande olika former av våld, och det bör också finnas en bredare syn på vad våld är utöver grovt fysiskt våld.

7. Ge socialtjänsten fler verktyg för att stötta våldsutsatta

Många som är utsatta för våld i nära relation behöver stöd, men är kanske inte i behov av skyddat boende Det krävs fler verktyg samt ett utökat utrymme inom socialtjänsten för att kunna sätta in bättre individ- och behovsanpassade åtgärder även långsiktigt. Alternativa insatser kan vara:

• Stödsamtal,
• (tillfälliga) ekonomiska insatser - där det finns en förståelse för att en person som lämnat sitt hem med en handväska behöver mer än bara ett standardiserat försörjningsstöd, åtminstone temporärt, för att kunna komma på fötter igen,
• hjälp med att få en ny bostad (även i hemkommunen) utan att behöva passera genom skyddat boende,
• kontaktperson — en kontaktperson som kan ge andra typer av stöd, speciellt efter att en person lämnat en våldsam situation. Det minskar isolering och risken att de återvänder till förövaren,
• praktiskt stöd för någon som är relativt ny i Sverige, t.ex. genom en kontaktperson.

Genom att kunna sätta in fler tillgängliga insatser, som ovanstående, mycket tidigare blir det lättare att förhindra och förebygga en eskalering av våldet samt undvika mer omfattande och resurskrävande insatser längre fram.

8. Förenkla för personer utsatta för våld att få bostad

Många som är utsatta för våld behöver inte mer än att få möjligheten att flytta till en egen bostad för att våldet ska upphöra. Men det är långt ifrån alla som är utsatta för våld som har ekonomiska möjligheter att köpa en bostad eller som står i bostadskö, speciellt inte personer som inte bott så länge i Sverige. Även om de står i bostadskö så har de kanske inte tillräckligt lång kötid för att få en bostad med kort varsel. På grund av skyddsbehov och säkerhetsrisk kanske de inte ens kan bo kvar i sin hemkommun där de har stått i kö. Många blir också nekade på grund av att de saknar ekonomiska resurser (för tillfället) eller att de lever på ekonomiskt bistånd i samband med att de har lämnat.
Processen att få en egen bostad vid våldsutsatthet måste göras mycket enklare och snabbare, och att kommunen samarbetar så man kan lämna hemkommunen vid behov skulle underlätta.

9. Säkra långsiktig och stabil finansiering till kvinnojourerna

Genom föreläsningar, opinionsbildning, stödlinjer/stödchattar, och skyddat boende arbetar kvinnojourerna aktivt för att förebygga våld, ge råd, stöd och information samt att ge skydd och stöd till personer utsatta för våld i nära relation.
Vi vill vara tillgängliga för att ge ett gott stöd innan, under och efter att en person lämnar en våldsam relation. Idag beviljas de flesta kvinnojourer verksamhetsbidrag på ett eller tvåårsbasis. Det bidraget får bara användas till det förebyggande arbetet, inte våra skyddade boenden. Kvinnojourerna behöver en långsiktig och stabil finansiering som låter oss utveckla våra verksamheter och stödet vi erbjuder. Det låter oss finnas tillgängliga när vi behövs, och att fokusera på att stötta personer utsatta for våld istället för att lägga alltför mycket tid på administrativt arbete i samband med ansökningar och återrapporteringar.

10. Konsekvenserna av att lämna en våldsam relation måste minska

Det är svårt att lämna en våldsam relation på grund av de höga trösklarna som finns att få hjälp. Dessutom är konsekvenserna av att lämna i många fall alltför höga för den som har utsatts för våld, inte för den som har varit våldsam. Att behöva lämna sin bostad och eventuellt hemkommun med konsekvensen att man förlorar sitt nätverk, sitt jobb och sin ekonomiska säkerhet, att behöva hantera vårdnadstvister eller bristande stöd från samhället är alla aspekter som gör att det blir enorma konsekvenser för individer. Samhället måste säkerställa att det inte är den som har blivit utsatt för våld som straffas när hen tar steget att lämna relationen.

11. Ökad hänsyn till barn som upplever våld i hemmet

Att barnkonventionen blev lag och att barnfridsbrottet klubbades är stora steg för att tillvarata barnets rättigheter och perspektiv vid våld i hemmet.
Men vi ser att det behöver tas ännu större hänsyn till barnen som upplever våld i hemmet när socialtjänsten fattar beslut. Barnen påverkas i högsta grad av beslut som fattas gällande föräldern t.ex. hur länge de får bo i skyddat boende eller vilken form av långsiktigt stöd de erbjuds (om de erbjuds något alls). Våld mot en förälder är ju våld mot barn, och socialtjänsten behöver kunskap och verktyg för att ge även barnen rätt stöd samt fatta beslut gällande föräldern med dem i åtanke. Barn som har upplevt våld i hemmet bör inte tvingas till umgänge med den våldsamma föräldern. Barnets upplevelser och vilja måste få större utrymme i dessa vårdnadstvister.